James visade mig runt i byn idag och överallt finns barn, lekande barn utanför husen, utanför deras föräldrars arbeten och på fotbollsplanen. Vissa glada, vissa tvärtom. De flesta säger antingen: ”How are you?”, ”Mozumba” eller både och till mig. Mozumba betyder viting. Så James och de andra har nu lärt mig att jag ska svara ”Moafrika”, alltså afrikan, då de kallar mig för Mozumba och de flesta barnen blir lite paffa och börjar skratta då jag kallar dem för det eftersom de tror att jag inte har någon aning om vad Mozumba betyder. Sen har de lärt mig att säga ”Mambo” varje gång jag ska hälsa på barn, och jag tror det betyder "Hur är det?" för barnen svarar alltid ”Poah”(Bra). Och det verkar faktiskt vara vanligare att fråga om hur det är istället för att just säga hej när man hälsar på folk! För det är knappt något barn som säger ”Hi” eller ”Hello” utan det är alltid ”How are you?” och ibland när jag säger ”Hi” så svarar de ”fine thanks”. 

 

 

 

När man går runt i byn så får man ibland hålla för näsan riktigt hårt.. i byn finns nämligen stora sopberg lite var stans, vilket är helt vidrigt. Ett annat problem är att jag aldrig skulle hitta vägen i byn utan hjälp för allt ser likadant ut, alla hus är byggda på samma sätt och man går som i en labyrint. James tog med mig hem till hans föräldrars hus där hans ena bror och mamma var, så jag fick hälsa på dem och se hur de bodde.

Här nedan ser ni James bror, James och hans mamma i deras vardagsrum. 

 

Hans mamma ursäktade för stöket och förklarade att hon inte hade haft tid att städa i veckan på grund av att hennes syster hade gått bort för någon vecka sedan. Det nästan högg i hjärtat när hon ursäktade för stöket som jag inte alls hade noterat, när hon nästan bugade då hon välkomnade mig in och sedan frågade mig om jag ville komma tillbaks nästa vecka på middag för att hon ville ha tid på sig att förbereda den. Eller jag vet inte, högg i hjärtat är väl fel ord, men på något sätt värderade hon mig som en kunglighet bara för att jag har vita ben och sen, att ursäkta för att hennes syster nyligen gått bort.. allt kändes bara fel på något vis.

1 kommentarer

Tina Gaidry

11 Jan 2013 17:41

Great pictures, Fanny!! Sounds like you are having the time of your life! Your writing is fantastic--I feel like I am there with you and you are talking to just me!!! Keep up the great work! We miss you at school!

Svar: Thanks Tina!! :) Yeah I really have/had. Thanks for those words!! See you next week :D
Fannie Elveljung

Kommentera

Publiceras ej