Har varit här i Varkala i en vecka nu och således klarat av en fjärdedel av den 200 timmars yogatränarutbildning som jag utför här. Bor på ett helt fantastiskt hotell med utsikt över Varkala strand som vackert sträcker sig flera kilometer söderut längs den klippa som samhället här ovan är uppbyggt på. Längs klippkanten går en färgglad promenad under skugga av palmträd där människor från alla Indiens hörn kommit för att sälja sina tyger och smycken till alla de turister som i de flesta fall är här för yogautbildningar eller olika ayurvediska retreat. Tydligen är det lågsäsong här just nu, men det märks ändå att Varkala är en avskärmad liten turistbubbla, en bit utanför Indiens verkliga puls. I vanliga fall brukar jag verkligen vilja uppleva landets kultur till hundra procent på resor men det känns skönt på sitt sätt att vara just här i Varkla och inte i Bombay eller liknande eftersom mitt syfte med resan hit ligger i yogatränarutbildnigen. Det är dessutom skönt att ännu inte ha blivit magsjuk eller bestulen på något – och även om jag inte ätit något annat än den mat som vi blir serverade här på hotellet (vilket bara är s.k. ”yogisk” mat) skulle jag trots allt kunna gå ut och få tag på en pizza eller en smoothie-bowl om jag så verkligen skulle vilja det.
Hur som helst, med ett strikt schema från tidig morgon till kväll finns knappt tid över till att ens tänka på annat än yoga. Kl.05.30 ringer larmet inför dagens första yoga pass kl.06 ett lugnt, härligt och uppmjukande pass med några avslutande solhälsningar. Därefter har vi tio minuters paus innan följande timmas meditation där vi får lära oss och utforska olika andningstekniker. Sen är det frukost i tystnad – som vi likt alla andra mål här har börjat äta med händerna nu – inte för att det inte finns bestick, utan för att det stimulerar matsmältningen på ett helt annat vis än när man äter med bestick. Dessutom äter man långsammare – särskilt om det serveras gröt haha – så mättnadskänslan kommer betydligt snabbare. Tror dock inte att detta är en grej jag kommer ta med mig hem men det är en del av resan här och fördjupar upplevelsen och förståelsen av utbildningen i sig.
Efter frukosten har vi inte mycket tid kvar innan dagens första teorilektion drar igång, med ämnet yoga-filosofi. Därefter har vi en kort paus innan nästa lärare kommer in och pratar om yoga-teori där nu Ayurveda blivit centralt. Har sedan tidigare haft ett hum om olika chakran och dashor och mantran osv MEN har redan på en vecka fått oräkneliga AHA-upplevelser och känner verkligen att jag vill gräva ner mig mer i detta! Efter tre timmars antecknande är det sedan dags för lunch (vid 13 tiden) då vi även har fri tid fram till kl. 14.30. Blir knappt en timma efter att man ätit upp lunchen men det är i alla fall skönt för en annan som är mobilberoende att få surfa lite i sin lugna ro och få chans att promenera runt lite längs klippan eller stranden här.
Därefter fyller vi snabbt på med vatten och andas i några minuter innan dagens tuffare yoga pass – med samma hårda lärare – drar igång och varar i allt från 1,5 h till 2 h beroende på vilket humör han är på. I torsdags svartnade det till och med för ögonen på mig under en av flera solhälsningar vilket talar rätt gott för nivån på hans klasser och den extremt varma temperatur Varkala bjuder på. Men trots att det är ett riktigt tufft pass känns det alltid väldigt bra efteråt – dels för att man stolt klarat av det och för att man helt och hållet varit i nuet. Både kropp och knopp känns liksom utrensade på ett väldigt tillfredställande vis. Så några av dagarna har jag tagit en joggingtur efter detta pass, annars en promenad eller gått ut och simmat i havet innan kvällsmaten serveras vid sju.
Sen har vi fritid tills läggdags men eftersom vi har ett prov i samband med kursens avslut går kvällstimmarna oftast åt studerande om en inte fastnar vid matbordet över intressanta diskussioner tills läggdags vid tio.
Så, det där med att tänka på annat än yoga blir det helt enkelt inte mycket av – men jag tycker verkligen att det är kul att vara här och jag mår helt fantastiskt även om det är tuffare och mer intensivt än jag hade kunnat föreställa mig på förhand. Fördelarna med det är ju att jag redan efter en vecka känner mig otroligt stark, framförallt fysiskt men också mentalt.
Söndagar har vi dock helt ledigt vilket idag har varit skönt men på något sätt lite oskönt också? Får ju sån himla go energi av morgonens lugna yogapass, meditation och även av eftermiddagens pass – vilket jag faktiskt känt att jag saknat idag. MEN att ha en ledig morgon och dag innebar att jag (tillsammans med två andra här) fick chans att åka till en surfbar strand som ligger ca 10 km bort härifrån, för att surfa. Jag har varit där en gång tidigare då jag fick ledigt från en meditationsklass men då hade jag hyrt en riktigt kass bräda och var bland 30 andra surfare – så det var ingen särskild upplevelse även om set av vågor åtminstone kom in – i jämförelse med IDAG! JUST IDAG – när vi hade tid – någorlunda bra brädor och var på stranden långt före alla andra turister och lokalbor! Nä då bestämmer sig vågorna för att helt gå under jorden. Så det blev inte annat än att paddla ut och guppa runt på lite vågor från fiskbåtar tills vår tuk-tuk kom tillbaks för att hämta hem oss. Haha, kan inte annat än att skratta åt det även om jag innerst innerst inne var och fortfarande är frustrerad över att inte ha surfat en enda våg här i Indien ännu. Nåväl, hoppas verkligen att vågorna vaknar till liv inför kommande söndag.
Till dess surfar jag vidare på alla vågor av känslor som yogan väcker inom mig – namaste kära familj och vänner!
