Parasites take-over

Jag och min goda vän Tamara, en tjugo årig tjej från Schweiz som volontärarbetar på en privat skola i byn, lagade middag och unnade oss en flaska rödvin i lördags innan vi gick ut och träffade lite vänner på ett annat hostel i byn. På söndagen vaknade jag dock upp extremt illamående, med huvudvärk och svåra magsmärtor vilket jag efter en bara några vakna minuter insåg inte var vinets fel.

Lyckades få i mig två mackor under kvällen men mer än så gick inte ner och på måndagen tog jag första bästa Chicken-bus in till La Libertad för att träffa en doktor. Skrattandes presenterade han att jag hade tre av fem möjliga typer av parasiter varav den allra värsta var en av dem! Jippi. Och trots bristen av empati vid presentationen följde han mig snällt till apoteket på andra sidan gatan för att hjälpa mig att få rätt slags medicin. Så nu har jag tabletter för tio dagar framöver, som förhoppningsvis kan ta kål på de små djuren i min mage!

Såhär två dagar in på kuren känns det faktiskt redan mycket bättre vilket ju bådar gott. Fick gjort en del arbete via datorn igår men nu när jag är på benen igen ska jag in till La Libertad för ännu en omgångs insamlingsarbete! Tänkte senare i veckan eller i början av nästa vecka ta med er på en ”vanlig” arbetsdag via Snapchat eller liknande – så ni får ta lite större del av allt roligt jag får vara med om, so stay tuned!

- El Salvador | | Kommentera |

Mötes-throw-back till Nicaragua och två givande arbetsdagar!

I onsdags kunde jag ta sällskap med Karens syster Abdi in till huvudstaden San Salvador för ännu ett intressant möte. Denna gång hölls det med kvinnorättsorganisationen Ormusa, som arbetar för en jämställd framtid på såväl lokal som nationell nivå i El Salvador. Organisationen har varit aktiv sedan 1983 med bas i huvudstaden men arbetar med olika projekt/kampanjer över hela landet.
 
Själva samtalandet med dem slängde mig bakåt ett år i tiden, till Nicaragua, där en allt som ofta vid möten knappt fick en syl i vädret. Efter att kvinnan jag satt mitt emot hållt en tio minuters lång monolog fick jag ställt min första fråga, och det var inte förrän efter ytterligare tio minuter jag ens fick presentera mig själv, förklara min studie och varför jag kommit till organisationen för att diskutera den med dem. Efter det följde ännu en monolog, på den kvickaste spanskan, och jag försökte med goda intentioner avbryta kvinnan lite kort då och då för att hinna anteckna det mest relevanta. Summan si sådär två timmar senare blev ändå helt till belåtenhet - vilket av de tidigare Nicaraguanska möteserfarenheterna, som jag denna dag fick en tillbakablick på, vill understryka inte alltid är att ta förgivet. Jag fick svar på mina frågor och framförallt hjälp med utformandet av enkäten samt lite tips från dem gällande hur en bör presentera sig samt agera vid insamlingen av enkäter. Eftersom min enkät innehåller tre känsliga frågor ang. våld i nära relationer är det (kort och gott) viktigt att det tydligt framgår att respondenten är anonym samtidigt som jag som insamlare verkligen måste försöka få respondenten bekväm nog att svara så ärligt som möjligt på bara några få minuter. Nog kommer det dock, hur jag som insamlare av enkäterna än agerar, alltid finnas en underrapportering av våld i nära relationer. Med grund i tidigare studier förklaras detta med att kvinnor ofta minimerar händelser av våld exempelvis för att de känner egen skuld till våldet men också av rädsla och vilja att ”skydda” sin partner.
 
Nu när jag ändå är inne på själva insamlingsarbetet så måste jag nämna att jag känner mig otroligt privilegierad som får göra det här! Det är helt fantastiskt att få möjlighet att på detta vis samtala med så många främmande kvinnor med så olika bakgrund och levnadssituationer. Redan efter två dagars insamlingsarbete, i fredags och i lördags, känner jag mig så tacksam över de historier jag utan att på något vis ha tvingat fram får ta del av. Hälften av de kvinnor, och då överlag de äldre spannet jag börjar samtala med, svarar nämligen först på frågorna och sedan fortsätter de prata, och prata, och prata. De har så mycket att berätta, och så är de dessutom nyfikna på mig, vart Sverige ligger och varför jag inte är gift ännu eller har några barn. Sen att vissa dessutom bjuder mig på eget, nybakat bröd, lär mig laga typisk Salvadoransk gatumat samt bjuder hem mig till dem gör inte heller det mitt arbete tråkigare!
 
Och trots att alla dessa samtal ofta drar ut på tiden en kvart, halvtimma eller ännu längre så får det göra det. För det är just de här samtalen och kulturutbytena jag drivs av, inte bara berikar de min studie utan framförallt ger de mig bredare perspektiv och en ovärderlig inblick i hur kvinnors levnadssituation i El Salvador ser ut, och då inte bara med fokus på deras utsatthet för våld i nära relationer.
 
Tacksamt.
- El Salvador | | Kommentera |

Waterfalling

Har haft en fantastisk helg med min kära vän Keren som började med att vi i fredags gick ut och åt tillsammans med hennes (nya) pojkvän - som också är pappa till barnet hon bär på i magen nu och hade sedan en sleepover hos hans familj innan klockan ringde kl. 4.30 på lördags morgonen. Karen och jag hade nämligen bokat in oss på en dagsutflykt till norra Salvador för att hika till ett vattenfall och besöka en fruktfestival!
 
Det tog ca fyra timmar innan vi kom fram, men det var utan tvekan värt den restiden. Vattenfallen låg precis vid gränsen till Guatemala och vad jag förstod det som så fanns där någon Mayaindiansk historia, men fick inte reda på så mycket om det. Vi hoppade i och facinerades av att fyra av fem vattenfall var av varmt vatten medan en var av kallt! Efter två timmar där vandrade vi tillbaks till bussen som då tog oss till en stad där det dagen till ära hölls en fruktfestival. Så där spenderade vi några timmar innan vi mätta och belåtna åkte hemåt kusten igen!
 
Igår, söndag lyckades jag få lite jobb gjort på förmiddagen innan jag och tre vänner här drog på en liten utflykt till ännu ett vattenfall, så denna helgen blev verkligen vattenfallsfylld!
 
Många som reser runt i Centralamerika tenderar att välja bort just El Salvador på grund av dess våldsamma rykte, vilket är så synd! Jag hoppas kunna uppmuntra en eller annan till att i framtiden vilja åka till detta fantastiska land, människorna här är supertrevliga och naturen är helt fantastisk - att det dessutom är så enkelt att ta sig mellan olika turist-ställen gör landet till ett perfekt resemål för den som har knappt om tid men vill se och uppleva så mycket som möjligt!
 
Här kommer bilder från helgen: 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Från vattenfall till frukt/matfestival:
 
 
 
 
 
 
Från lördagshike till söndagshike:
 
 
 
 
- El Salvador | | Kommentera |
Upp