När man åkte till och från byn där vi höll i träningar för barnen transporterades man inte precis som i Sverige. Bussarna som kallas "Motatus" finns det mängder av och de alla har tio säten och ser typ ut som minibussar. Det finns knappt några busshållplatser så man står helt enkelt på väggrenen och vinkar in den "motatun" man vill åka med. För knappa tjugo kronor kunde vi åka till och från byn som låg en timma från boendet varje dag, och fastän bussen bara hade tio säten fick man oftast trängas med 15-20 andra personer. Rätt mycket svettdoft fick man andas in på köpet, bara det liksom! Sen att dom kör som dårar och att man typ riskerar livet varje gång man sätter sig i dem är en annan sak.
Har faktiskt helt glömt bort att berätta om en krock-incident som hände när jag och Malin var påväg till träningen i veckan. Busschaufförren skulle åka ut från ett ställe och hade två vägval!
1. Att åka en kortare enkelriktad väg (eller jag vet inte om den var enkelriktad, men den var på något sätt förbjuden att svänga in på)
2. Att ta en längre "vanlig" väg.
Självklart svängde chauffören till den förbjudna, korta, vägen för att spara både tid och bensin! Men när vi kom runt hörnet möttes vi av en polisbil.. det var verkligen till chaufförens fasa! Han fick sån panik så han snabbt som tusan la in backen och körde rakt på motatun bakom. Alltså, blev det en krock. Vilket gav chauffören ännu mer panik! Så han, och konduktören öppnade vardera bildörr och sprang från motatun så fort de bara kunde för att slippa all böter de visste att de skulle få!! haha. Vi höll på att dö av garv mitt i all förvirran. Vad hade nyss hänt egentligen?
Skrattandes och bestulna på fem kronor var hoppade vi ut från vår krockade motatu för att leta reda på en ny!
Här är förövrigt en bild på mig och Malin från igår.. vi hittade Kates huvudsmycken och provade dem på! Kan ju säga att Kate passade bättre i dem än vad vi gjorde.
Den grekiska gudinnan hittar ni till vänster i bilden och brevid henne står hennes kära hippie vän!
Kommentera