fannieelveljung.blogg.se

I söndags var det dags för vår första match med vårt killlag i Santa Isabel. Vi samlades vid 8 för att ta oss till Uniles för att spela klockan 9, dock var grabbarna i Uniles inte lika punktliga som oss så väl där fick vi vänta på motståndarlaget i över en och en halv timma innan de var samlade och även dem var redo att kicka igång matchen. 2x20 min fick det bli, och Elisa ställde fantastiskt nog upp som domare då varken Pontus eller Moe kunde denna morgon. Modigt av Elisa, för själv hade jag nog inte vågat faktiskt. Mycket eftersom vi inte tidigare sett motståndarlaget spela och inte heller visste om rivaliteten som råder mellan byarna skulle utspelas på ett eller annat vis under matchens gång. Det var dock inga som helst problem, inte ens en enda frispark behövdes blåsas - det är vad jag kallar för vänskapsmatch - kul! Men det visste vi ju inte innan, så Elisa ska trots allt ha mycket cred för att hon ställde upp som domare.

 

Efter matchen drog jag, Elisa och Anton snabbt hem till våra vardera familjer för att byta om och packa väskorna på nytt! Denna gång för att åka till Cusmapa och campa med några nyfunna Nicaraguanska vänner! I en proppfull buss bar det av uppåt bergen, då Cusmapa är den högst belägna byn i Nicaragua - på ca 1300 meters höjd över havet. 2 timmar senare med hakorna i marken blickade vi ut över helt fantastiska vyer. Utsikten sträckte sig till en del andra städer, hav, en Vulkan och även Honduras som gränsar Nicaragua i norr. Efter en stund var vi tvungna att slita blickarna från utsikten och börja samla ved innan solen gick ner! Därefter slog vi läger på ett icke så vindstilla ställe - även om det var det mest vindstilla ställe vi kunde hitta. Vindarna gjorde att tälten inte höll sig fast vid marken där vi ville ha dem men det fick bli ett senare problem. Vi gjorde upp en brasa, åt en massa mat och drack inhemsk Nicaraguansk rom - som sägs vara den godaste rommen i hela Latin Amerika! Vi svenskar fick lektioner i Salsa och Batchata innan vi (läs Elisa) försökte lära Nicaraguanerna lite hip-hop och bugg! Det blev en härlig kväll, men också väldigt kall. Tur nog hade jag med mig 4 tröjor, underställ, mjukisbyxor, raggsockar och en varm filt till att sova i så jag kom undan kylan bra trots allt. Vaknade gjorde vi på morgonen av att tältet låg helt platt över oss - som ett stort täcke. Haha. Alltså jag vet inte hur länge jag och Elisa skrattade åt detta så det blev en härlig start på dagen!

Efter att återigen avnjutit någon timme med ställets fantastiska utsikt gick vi in till ”civilisationen” för att få tag på frukost samt ta oss hemåt. Vi missade dock bussen så vi fick börja gå vid sidan av vägen med förhoppningar om att någon bil snart skulle köra förbi så vi kunde lifta hem. Det tog dock ett bra tag, men efter en och en halv timmes promenerande kom första bilen (ni förstår kanske nu hur öde denna byn ligger och hur öde det var där vi promenerade längs vägen). Till vår stora lycka var det en pick-up så vi kunde alla 8 personer hoppa på ”flaket” där bak för att åka med hela vägen hem till Uniles, Santa Isabel och Somoto! Väl hemma powernapade jag i 3 timmar innan det var dags för träning med killlaget.

 

Nu, såhär på måndag kväll (som det är i skrivande stund) är klockan 20 och jag har ingen aning om hur jag snart ska kunna somna in… Får se hur det går! Imorgon väntas en spännande dag då vi ska ut till skolan i Santa Isabel för att informera om vårt projekt, skolorna började nämligen idag 6 februari efter att ha haft ett långt lov! 

Vi hörs!