Intervju med mamma Mayra

För varje dag som gått här har jag blivit mer och mer imponerad av de Nicaraguanska kvinnorna. Och då framförallt min mamma Mayra, eftersom det är den kvinna jag här står närmst - som jag träffat dagligen och pratat med allra mest. Nu bor jag inte längre hos henne, för att jag i skrivande stund är påväg hem till Sverige igen..konstigt! Mer om känslorna kring det i ett senare inlägg. Men vad som varit mest intressant med att få bo i Mayras hem i Santa Isabel har varit att se Mayra själv i sitt hushållsarbete och att få betrakta hennes mödraskap på så nära håll som jag privilegierat fått göra. Hon är den som håller ihop hushållet och familjen, ler mest och allt som ofta har något på hjärtat att dela med sig av. Jag älskar särskilt alla stunder vi fått för oss själva, bara hon och jag. För det är då hon pratat som mest, om allt från himmel till jord.

Jag gjorde för mer än två månader sedan en intervju med henne som jag helt glömt bort att dela med mig av. Trots att den inte är dagsfärsk så är den fortfarande intressant tycker jag och jag hoppas att den ger en rättvis bild av min kära Mayra och även en inblick i hur livet på landsbygden ser ut. 

Hej Mayra! Hur mår du?
- Bra! (Som vanligt alltså - har aldrig hört henne inte säga "bra" under min tid här).

Vad har du gjort idag? (klockan är nu nio på morgonen)
- Idag har jag städad nästan hela morgonen, gjort majstortillas och lagat frukost till familjen. 

Vad ska du göra resten av dagen?
- Städa, tvätta, gå till brunnen vid min mammas hus för att tvätta mig men också för att hämta vatten till hushållet. Sedan ska jag göra iordning lunch, kolla på tv, prata med dig Fannie och de andra barnen. Och på kvällen ska jag laga middag såklart. 

Matar djuren gör jag också, tre gånger varje dag. De tillhör ju familjen dem också så dem tar jag hand om väl.

Vilken tid på dygnet är din favorittid? 
- På grund av klimatet tycker jag bäst om morgonen och kvällen. Det är svalare vid dessa timmarna vilket gör hushållsarbetet enklare och inte lika svettigt som mitt på dagen! 

Hur många syskon har du? 
- Inte så många, vi är bara fem totalt. Jag har tre yngre systrar och en yngre bror eftersom jag är äldst av syskonen.

Bor dem i närheten? 
- Alla förutom en bor nära oss här i Santa Isabel. En av systrarna, hon vi har en bild på här i huset bor och jobbar dessvärre i Panama. Min bror är bara 24 år så han bor fortfarande hemma hos min mamma medan de andra systrarna har egna familjer som de bor med. En av systrarna har två söner och en har en dotter. Och jag har en nära och bra relation med dem alla. 

Skulle du kunna berätta mer om din familj och din uppväxt? 
- Ja visst. Min pappa lämnade oss när jag var fem år gammal. Min mamma träffade då en ny man som hon fick resterande barn med. Han lämnade dock henne också, så hon har haft en tuff tid i och med att uppfostra och mata 5 barn på egen hand. 

Livet var tufft och vi hade inte mycket pengar. Men jag fick gå i skolan i Somoto i sex år, medan jag var 6 till 12 år gammal, trots kostnaden. Jag var dock tvungen att sluta skolan vid denna ålder för att arbeta mer i hemmet, mycket på grund av att jag var det äldsta barnet. Även om jag var 12 år just då så var det redan vid 9 års ålder som jag började hjälpa min mamma med att laga mat hemma. 

Vi lekte mycket inom familjen, det var syskonen mina som jag umgicks med varje dag för jag hade inte många vänner under min uppväxt.

Hur gammal var du när du träffade din man Martin och hur gick det till? 
- När jag var 16 träffade jag honom. Detta genom att han kom hem till mig och pratade relativt ofta. Vi blev ihop och vid 19 års ålder födde jag sedan Royri, vårt första barn. Och det var när Royri var 6 månader gammal som Martin började bygga detta huset tillsammans med en vän för att vi skulle kunna flytta in här tillsammans. Här bodde vi till en början med min syster som då Royri var liten kunde hjälpa mig med hushållsarbetet och att ta hand om barnet. Fyra och ett halvt år senare fick jag Yuleydi och 3 år senare kom Frank. Ytterligare 3 år senare föddes Nayeli som idag är 12 år men snart fyller 13.

Kan du berätta mer om födseln av de fyra barnen?
- Ja. Royri föddes mitt på dagen på bara några få timmar, jag fick åka med ambulans in till Somoto för att föda honom. När Yuleydi skulle födas fick jag promenera in till Somoto (OBS det är runt 4-5 km in till Somoto!) för att det inte går någon transport under natten här i byn. Martin följde med mig och vi började gå omkring 2 på natten och Yuleydi föddes sedan på morgonen vid 7 tiden. När Fran skulle födas var det lika enkelt som med Royri för han föddes också mitt på dagen. Men Nayeli som föddes senast fick jag göra om samma nattliga promenad med Martin, denna gång började vi promenera vid 4 på natten och hon föddes sedan klockan 10 på morgonen. 

Men shit! Att du kunde promenera in till Somoto så tätt inpå födslarna är verkligen imponerande! 
- Haha, nejdå och jag var ju faktiskt tvungen. Det går inte ambulanser så sent och det finns ju inga bilar som kör så sent är i byn. Det tog bara en timma att gå ändå. (OBS vill tillägga att när jag, Fannie, powerwalkar in till Somoto så tar det 45 minuter så Mayra med sina kortare ben gick inte precis långsamt dessa två nätter - snacka om pers!).

Från graviditeter till intressen. Vad tycker du om att göra? 
- Många saker men laga mat tycker jag mycket om att göra. 

Tror du på gud?
- Ja jag tror på gud. Det gör alla här i Nicaragua, fast på olika vis. Jag är katolik men min mamma och resten av min familj är idag kristna evangeliker. De alla var katolska från början men har bytt tro. Men inte jag. Jag tycker bättre om den katolska tron. 

Varför det?
- På grund av att evangelisterna har mycket regler. Man får inte dansa eller festa när man är evangelisk. Jag tycker inte att man ska leva efter så mycket regler. Utan jag tycker att man får sminka sig, ha smycken och som tjej även få ha shorts, byxor eller kjol - precis det som man föredrar och vill.  

Vad tycker du är viktigt i livet? 
- Att ha god hälsa.

Bara det?
- haha nej kanske inte bara det. Att bo bra med en man som inte lämnar en är viktigt. Kärlek och roligheter är väldigt viktigt också.

Har du många vänner?
- Nej mest familj. Jag har knappt relation med grannarna runt om kring tyvärr. Det är inte bra men när det inte finns tillit så kan man inte ha en nära relation. (Försökte gräva lite i varför men fick tyvärr inget svar på vad grunden till denna uteblivna tillit). 

Slutligen, om du fick en önskan, vad skulle du då önska? 
- Att ha bra hälsa hela livet, och bli gammal. Jag vill också det bästa för mina barn, att de förbereds på bästa sätt för livet och får bra utbildningar. 

Tack så mycket Mayra för det du delat med dig av! 

Allmänt, Nicaragua | |
Upp