Från flopp till topp!

Tjejerna i Santa Isabel har vi, jag och Anton som bor i denna by, haft svårt att lyckats med. Från början var det många tjejer i olika åldrar vilket gjorde det svårt att hitta bra träningstider eftersom de går i skolan olika tider beroende på hur gamla dem är. Aldrig var det fler än 5 som kunde samtidigt och många tjejer fick dessutom inte tillåtelse att komma på träningar de tider som var utsatta då de istället var tvungna att arbeta i hemmet eller dylikt. Som om inte det vore nog med motvind hade vi svårt att få ut information till tjejerna och således rann träningarna för dem tillslut ut i sanden - efter alldeles för många tillfällen då vi suttit och väntat på tjejerna i över en timma men inte haft en enda som dykt upp. Så strax innan semestern i april hade vi egentligen inte något tjejlag igång i Santa Isabel.

Nu för tre veckor sedan träffade jag på skolans idrottslärare på fotbollsplanen där han hade en idrottslektion med många av de tjejer jag sedan tidigare lärt känna genom fotbollen – alla i ålder med min ena lillasyster Nayeli (14 år). Idrottsläraren förklarade att tjejerna har en fotbollsturnering i Somoto på gång där de ska möta andra skollag i distriktet. Vinnarna på denna turnering får utöver äran sedan i juni åka hela vägen till huvudstaden Managua för att delta som lag i något slags Nicaraguanskt skolmästerskap! Efter en stunds snack hade jag lyckats bjuda in mig själv som hjälptränare till skollaget och sedan dess har jag haft träningar med de tjejer i Nayelis klass nästan varannan dag. Detta mycket tack vare samarbetet med skolan som gjort att jag har kunnat lägga träningar på skoltid. Tjejerna får således sluta klockan 4 på träningsdagar istället för klockan 5, så att vi kan träna tillsammans innan det blir för sent. Det gör att det där med tillåtelse från föräldrarna i hemmen inte längre utgör hinder.

 

Så det har varit himla kul nu på sistone att få träna dessa goa tjejer och känna att vi fått igång fotbollsverksamheten för dem här i Santa Isabel igen och denna gång på ett bättre vis. Turneringen som vi tränar inför är redan imorgon, fredag 12 maj så nu i eftermiddag har vi vår sista träning inför turneringen. Så hoppas verkligen att vi kan ta hem vinsten imorgon, det vore så himla kul. Om inte får vi fortsätta träna inför projektets stora avslutningsturnering den 21 maj – mer om den senare. Men first thing first och fokus ligger således på att krossa allt motstånd imorgon!

I övrigt rullar träningarna i vanlig ordning på här i Santa Isabel, Uniles, Rodeo och La Playa. I de två sistnämnda byarna har vi lyckats etablera tjejlag, då vi av olika anledningar valt att prioriterat just tjejerna där. Ingen av oss bor dock i dessa två byar vilket gör att vi turas om att åka ut till dem, två och två oftast. Det tar oss en hel förmiddag, ungefär från 8.00 till 12.00 att ta oss ut till La Playa och sedan hem igen, för att endast hålla i en träning på 1,5-2 timmar. Därför hinner vi bara med en träning i veckan för tjejerna där – men trots de få träningarna där har vi lyckats skapa en bra relation med dem och oftast dyker minst 8 tjejer, ibland fler, upp. Rodeo däremot ligger relativt nära våra hembyar Uniles och Santa Isabel, om en ser till fågelvägen på kartan. Samtidigt ligger dock byn uppe i bergen - i höjd med självaste Mount Everest. Så det tar oss en timmas konstant uppförs-gående att komma dit. Så det i samklang med att det inte alltid är så stor uppslutning om ens någon uppslutning med att det ligger uppe i bergen håller vi max två träningar i veckan för tjejerna där.

 
I Uniles tränas det däremot extremt frekvent med tjejerna och barnen där. Och det märks på tjejlagets spel att det skett en otrolig utveckling på både individnivå men också som lag sedan projektets start. Det är kul att se hur Moe, Elisa och Pontus lyckats med dessa tjejer som numera stundvis spelar riktigt fin fotboll! Och då skall tilläggas att många av tjejerna där inte hade spelat fotboll innan projektets start.
 

Jag och Anton har i och med tjej-floppen i vår by fokuserat mycket på våra äldre killar i Santa Isabel som sedan start varit fantastiska både på och utanför plan. Många av dem var duktiga fotbollsspelare redan innan projektets start så vi har kanske främst lyckats med att få ihop dem mer som ett lag och etablerat ett mindre Nicaraguanskt speltänk hos dem (”sparka-spring” har således blivit mer ”dribbla/passa-spring”). Tillsammans med lagkaptenen Eyner har vi lyckats få med dem i en lokal liga. Så från och med några veckor sedan har vi varje söndag haft match med detta lag. Innan förra matchen låg vi tvåa men då vi spelade oavgjort senast kan det hända att vi trillat ned någon position, dock är det inte så enkelt att veta eftersom tabellen inte ligger elektroniskt utan vi får fråga någon som känner någon som har pratat med någon som är bror till han som anordnar ligan som har en lapp på väggen med resultattabell som brorsan kunnat ta del av. Skämt o sido, det jag vill komma fram till är att ligan inte riktigt anordnas på samma vis som i Sverige och det är svårt för mig som svensk att förstå mig helt på systemet och veta dels vart i tabellen vi ligger men också vilken tid som gäller för spel varje söndag och regler runt om kring lirandet. Men men, om vi tappat placering sedan senast tar vi nog ändå snart ikapp för medan våra motståndarlag under liga-matcherna drar långbollar från målvakt till forwards försöker våra grabbar passa sig fram hela vägen in i mål. Lyckas vi vidare bara fylla på med fler spelare i anfallen och våga skjuta lite mer istället för att passa hela vägen in i mål har jag svårt att se oss besegrade. Hur som, så är jag och Anton nöjda över hur liga matcherna utspelat sig och är glada att vi under hela projektets gång haft att göra med just dessa grabbar.

Vidare har vi också haft kontinuerliga träningar med våra smågrabbar här i Santa Isabel, som dessutom vunnit alla derbyn vi anordnat med/mot Uniles smågrabbar – sorry Uniles! Nu är det slut på derbyn dock för nu på lördag ska vi tränare ta med alla smågrabbar från de två byarna till en konstgräsplan i Somoto för en mini-turnering där tanken är att vi ska mixa killarna över bygränserna till fyra olika lag. Ska bli spännande att se hur denna dagen utspelar sig både på och utanför plan, men förhoppningen är att det över bygränserna kanske, kanske knyts ett eller annat nytt vänskapsband!

Men som sagt, first thing first, och imorgon hoppas jag att tjejerna i Santa Isabel lyckas ta hem vinsten i distriktsmästerskapet! Håll tummarna för oss vettja så lovar jag att posta resultatet här senare i helgen.

Allmänt, Nicaragua | |
Upp